Expressen ringde och ville att jag skulle skriva en artikel om Madonna, de evolutionära fördelarna med toyboys och kvinnans nya maktposition. Här är den. Egentligen är det ett rätt märkligt fenomen med beställda debattartiklar där redigerarna lägger till ordvändningar, men jag kände ju starkt för ämnet så jag tackade ja.
Senaste kommentarer
Isabelle Ståhl om Nytt jobb emmeli om Nytt jobb Isabelle Ståhl om Sommarpratarna – lycklig… Isabelle Ståhl om Sommarpratarna – lycklig… befindlichkeit om Sommarpratarna – lycklig…
Isabelle Ståhl - istället för sömn 
Bara jag som tycker ordet gubbsjuka antyder sjukdom och sjukdom som den är så bör den botas, bland män som kvinnor?
Hejsan!
Intressant debattartikel!
Men ack så många felaktiga antaganden.
Pojkar har sämre betyg än flickorna. Men detta betyder inte att pojkar har sämre kunskap eller sämre ambitioner, utan fenomenet bottnar i en betygsdiskriminierng.
I OECD:s studie Pisa och i IEA:s studie Timss jämfördes åren 2000-2003 de svenska elevernas kunskaper på internationell nivå. Resultatet påvisade att svenska pojkar presterade bättre än svenska flickor i ämnen som ”naturvetenskapligt kunnande”, matematik, fysik, kemi, miljökunskap och geovetenskap. När betygen sedermera delades ut, var flickornas betyg högre än pojkarnas i matematik och de naturvetenskapliga ämnena.
Samma fenomen återfinns vid de nationella proven. Jämför man pojkar och flickor som uppnått likvärdiga resultat på de nationella proven för matematik, svenska och engelska, påvisar flertalet studier att flickorna får avsevärt högre betyg än pojkarna. Detta trots att Skolverket anser att de nationella proven ska vara ett verktyg för att garantera en likvärdig och rättvis bedömning vid betygssättningen.
Kvinnor är i majoritet på högsskolor och universitet. Kvinnor väljer dock i stor utsträckning utbildningar som resulterar i lågavlönade jobb i den offentliga sektorn, vård, skola, baromsorg, etc.
Pojkarna väljer däremot i stor utsträckning utbildningar som resulterar i högavlönade arbeten inom den privata sektorn, teknik, data etc.
Män är mer tävlingsinriktade än kvinnor, vilket är en av flera orsaker till att att män lyckas bättre i karriären än kvinnor. En annan faktor är att män är mer riskbenägna än kvinnor, vilket gynnar männen då de byter arbete oftare medan kvinnor är försiktigare och värnar om det som de redan har.
Närmare hälften av alla kvinnor bor idag i ensamhushåll och avgör helt själva hur mycket tid de ska lägga ned på det oavlönade hushållsarbetet.
En tidsundersökning från SCB påvisar även att när tiden för det oavlönade arbetet i hemmet och förvärvsarbetet räknats ihop, arbetar männen igenomsnitt 0,5 timmar mer per dag än kvinnorna.
Att då hävda att kvinnorna drar det tyngsta lasset känns aningen märkligt, då det är männen som är mest utarbetade när kvällen kommer.
Den politiska makten finns i Bryssel, och där tycks det tyvärr vara lång väg kvar innan vi får jämställdhet mellan ledamöterna och ministrarna.
När det gäller den ekonomiska makten, så förstår jag inte resonemanget?
Medellönen i Sverige är idag ca 25 000 kronor i månaden. För att tillhöra den skara på 10 % som tjänar mest i landet, måste man ha en månadslön på ca 30 000 kronor.
Skillnaden mellan en medellön och en topplön är således inte mer än ca 5000 kronor.
När studielån och skatt är dragen är lönediffirensen mycket liten mellan ”arbetaren” och ”tjänstemannen”.
Hur fördelningen av platserna på de högre utbildningarna se ut mellan könen, har således mycket lite att göra med hur ekonomin fördelas mellan könen.
Vem lurar vem??Själv är jag i dag en 44 årig man(kille),när jag var i tonåren17-21 så hade jag ett flertal både långa och korta förhållanden med äldre kvinnor som då va i 40 års åldern,förhållanden var ok,men sexuellt så tröttnade man när man sen passerade 20 års åldern och sökte sig till jämnåriga tjejer..visst får ”mogna” kvinnor för mig skaffa toyboys i fall de känner för det,men en baktanke de kan ha i bakhuvudet är att killen oftast tröttnar efter en tid ifall det inte är nåt riktigt”extra” bra(ekonomiskt eller sexuellt),samma baktanke kanske oxå dagens 50-60 åriga män borde ha som går omkring och drar runt med sina asiatiskor dom svärmat,eller,svärmat och svärmat..det är ju gärna en tanke dom själva gärna har,katum och sanning också där är att oftast så fort dessa kvinnor har fått uppehållstillstånd,lärt känna sig hemma i sitt nya hemland och den ekonomiska försöjningen från mannens sida börjar kännas klen,då drar de..
Mama, don´t preach!
Madonna borda använt det ordvalet istället. Men som de flesta flickor, vågar hon inte revoltera mot mamma!
Madonnas var bara några år gammal när hennes mamma dog. Så det kanske var lite osmakligt sagt.
Din kommentar var ännu mer osmaklig, Julia. Berätta lite om din egen släkthistoria, istället.
Well well det är förvånade att en 21-åring är så full av fördomar. Att över huvudtaget använda sig av ett utrrtyck som ”gubbsjuka” vittnar om en fördomsfullhet och en gammaldags syn på människans sexualitet i allmännhet och mäns i synnerhet.
Jag håller med Bazooka; unga kvinnliga ”skribenter” formligen kräks ut sin egen vanmakt och narcissism i välformulerade meningar. Men trots att de skryter med sina akademiska meriter, är textinnehållet mestadels mycket naivt och egenkärt.
bazooka, olof, kittys boyfriend mfl, för den delen så var det inte jag som valde att ha med ordet gubbsjuka i artikeln. det valde redigerarna.
Kul att läsa artikeln om äldre kvinnor och yngre män, något som har varit (är) tabu. Gubbsjuka kvinnor låter fruktansvärt. I mitt eget fall är jag
sedan 30 år samman med en 25 år!!! yngre man.
Vi har haft 30 härliga år men som sagt 25 år är 25 år och nu märks dom förstås på mig. Vi bor
ihop sedan lO år och har haft oerhört roligt ihop.
Men han är introvert och jag är det motsatta. Vi har samma värderingar och har mycket diskussioner. Vi har förstås inga gemensamma barn men jag har en son med fyra flickor, så min sambo har fått uppleva småbarnstid tillsammans med mina barnbarn. Dom älskar honom. Tyvärr har han varit tvungen att ge upp sina vänner men har affärsvänner, som dock slipper ser numra gråhåriga mig. Jag håller med dig i din artikel men är ledsen för att Madonna lämnade
Richie, som jag tycker verkade vara cute.
Vad kul att folk blir berörda av det du skriver, Isabelle. 🙂
Verkligen ett bottennapp, Isabelle. Jag är besviken; du brukar hålla en klart högre nivå än så…
Jag hoppas verkligen att du kan tillskriva redaktörerna på Expressen mycket av eländet.
Krönikan var nämligen påtagligt enkelspårig, sexistisk och så där irriterande ”über-feministiskt” hemmablind.
Jag vill se reaktionerna ifall en kille i din ålder skulle skriva motsvarande krönika till försvar för manlig ”gubbsjuka”. The mob would eat him alive…
Håller verkligen med alla killar här, synd att en kvinna måste vässa naglarna istället för hjärnan för att dra till sig uppmärksamhet.
Tycker nog att det fanns ett visst driv i krönikan och kanske ska man inte ta texten på alltför blodigt allvar.
Det problem jag ser med texten är att den är så akademikerfixerad; att examen och skolprestationer är allt i livet. Du skriver att den svenske mannen framstår som misslyckad. Om man tittar på arbetslöshetstatistiken så ser man att den svenske mannen, i synnerhet unga män, ÄR misslyckade (speciellt om vi pratar möjlighet att nå högre examen). Det är inget att hymla om. Verkstad, industri o byggjobb behövs i allt mindre utsträckning (och de jobb som finns saknar helt status) och den tredjedel av killar som inte klarar gymnasiet (och väldigt många av de övriga som är lite allmänt halvdåliga i skolan) kommer det inte att bli något av. De kommer garanterat aldrig att ta någon examen (och därmed uppnå människovärde, status och allt där som gör oss till människor i akademikers ögon)
Något proletariat behövs inte längre så resultatet blir istället massarbetlöshet. Och det är inte säkert att det genererar den mängd toyboys som äldre kvinnor tydligen går och drömmer om. De menlösa manliga existenser (ingen examen) som klarar av att omsätta sitt mindervärdeskomplex i fysisk energi å deffa sig i gym kanske har en möjlighet att nå en viss toyboy-funktion. I övrigt tror jag mest gammal hederlig depression och ett och annat självmord möjligtvis.
lite rättelse, ett ord försvann i sista meningen
tror jag mest PÅ gammal…
Tycker det är synd att folk som Bazooka, Fredrik och Kittystoyfriend (sic!) inte kan låta bli att smutsa ner denna fantastiska blogg med sina desperata försök till förminskning och kränkning.
Vem fan bryr sig om att du tycker texten var ett bottennapp Fredrik? Vad tillför det den här bloggen förutom att din egen löjlighet blir tydligare?
Varför, varför dessa ständiga (och nu tänker jag på nätdebatt i stort) uppkastelser av manligt ressentiment gentemot kvinnliga skribenter? Vad är det som sker bakom de där mer eller mindre anonyma mansnamnen? Sitter det verkligen människor där bakom? Sitter det män där, med trubbiga hjärnor och vässar på sina nedärvda knivar?
Eller är det helt enkelt fråga om ett slags virus?
Jag börjar faktiskt undra.
fredrik, nästan varje gång du kommenterar min blogg verkar det vara för att tala om för mig att texten i fråga är ett ”bottennapp”, att jag ”sjunkit under min vanliga nivå” och att jag är för feministisk. du kanske borde leta upp en annan blogg som passar dina åsikter och höga standard om det nu är så jobbigt att sitta där framför datorn och bli besviken på mina blogginlägg gång på gång. eller så kanske du kan exemplifiera själv med några texter du skrivit som håller den nivå du kräver?
ruben: tack så hemskt mycket för dina fina ord som gjorde mig glad. det är såna som får mig att fortsätta.
Fröken Ståhl har gjort två inlägg, och i det ena skyller hon på Expressen, och i det andra tackar hon för beröm!
Hur ska lilla fröken ha det, egentligen?
Wow! Skönt att se att du tar kritik så bra, Isabelle…
Skämt åsido blir jag lite ledsen att du tar det så hårt.
Om du läser min kommentar en gång till så hittar du frasen ”…du brukar hålla en klart hörge nivå än så”. Jag har vid flera gånger berömt vassa inlägg av dig, då jag tycker att din blogg är bra.
Det har också vid ett par tillfällen hänt att jag ifrågasatt påståenden jag inte håller med om; dock aldrig genom att bara klanka ner på dem eller dig, utan genom att föreslå alternativa synsätt.
Ett kommentatorsfält skall väl ändå inte vara en klubb för inbördes beundran. Du vill att folk skall läsa, reflektera och tycka – då bör du väl i rimlighetens namn också acceptera åsikter som avviker från dina?
Utan att börja kasta skit.
Ruben / Om du nu är så mycket bättre än alla oss presumtiva neandertalare (läs: folk som inte passar in i din fascistoida mall för hur en ”upplyst” människa skall tänka) – då kanske du själv skall våga länka till dig själv.
Jag vågar – till skillnad från DIG – åtminstone stå för mina åsikter och visa vem jag är. Du vet, precis så där som du säger att ”min sort” INTE törs göra…
Bra jobbat.
nej fredrik, inte för att det spelar någon roll i sammanhanget men du har aldrig berömt något av mina inlägg, jag kollade kommentarsarkivet. och vadå länka till sig själv, ruben har väl förmodligen inte någon blogg. däremot skriver han sitt efternamn, vilket är mer än vad du gör även om det är ganska ovidkommande.
OK, om övertydlighet är det som fordras: Isabelle, jag brukar tycka om din blogg och det du där skriver. Har inte det framgått tillräckligt väl i mina kommentarer är det synd.
Den här gången blev jag dock påtagligt besviken, vilket föranledde min rätt irriterade kommentar. Således lägre standard från oss båda än vad man har rätt att förvänta sig…
Efternamnet är Sandberg. Man hittar det också via min länk.
Visst kan det vara så att Ruben inte har någon blogg. Då är det ju tur att han har skrivit sitt efternamn – det finns ju SÅÅ många garantier för att det är hans riktiga…
Time to bury the hatchet?
Dagens unga kvinnliga bloggare/skribenter lider av ett avgrundsdjupt mindervärdeskomplex; i detta sammanhang vill jag beskriva fenomenet enligt Freud: penisavund.
Den mediaverklighet som Ståhl bygger upp saknar förankring i verkligheten. Därute, i verkligheten, konkurrerar män och kvinnor, och vinnarna är männen. De äger förmågan att konstruera, och den förmågan saknar kvinnor.
Ståhl får nöja sig med att pyssla om sin blogg, som även den är skapad av män – datorprogram, teknik, stolen hon sitter på och spisen som hon kokar sitt té på.
Skönt i alla fall att hon tycker att hon är smart – meningsbyggnaden använder hon effektivt till att nedvärdera män. Fenomenet finns beskrivet för länge sedan: Kirke, kvinnan som förvandlar män till svin. Det är hennes styrka, och främsta förmåga.
Men vad fint! Det där är samma kommentar som Julia fått. Så oinspirerat att lämna samma sexistiska kommentar hos flera.
Du Ruben det finns alltid en sort som Du som står över allt tjafs och är lite förmer men har föga att komma med. Och vem bryr sig om en kvinna eller man framför sina åsikter och ställer man sig i skottlinjen så får man räkna med att bli träffad oavsett kön.
Kan Du se någon kvalitetsskillnad melan dessa kommentarer:
”Verkligen ett bottennapp, Isabelle. Jag är besviken; du brukar hålla en klart högre nivå än så…”
”Vad är det som sker bakom de där mer eller mindre anonyma mansnamnen? Sitter det verkligen människor där bakom? Sitter det män där, med trubbiga hjärnor och vässar på sina nedärvda knivar?
Eller är det helt enkelt fråga om ett slags virus? ”
Enligt min mening kan man skönja ett visst människoförakt i den senare kommentaren! Att avhumanisera sina meningsmotståndare accosierar direkt till mörkare tider. Vad tänker Du göra med viruset? Utrota det?
Okej, nu börjar båda sidor haverera lite grann i sin argumentation…
Tillbaka till ämnet. Jag borde så klart varit mer konstruktiv i min första kommentar, som inte tillförde så mycket i sakfrågan.
Isabelle har självklart full frihet att lägga fram sin syn på saken med vilka ordval hon vill.
Det jag har svårt för är – det alltför vanligen förekommande – synsättet att två fel gör ett rätt.
Feminism borde rimligen handla om JÄMLIKHET, och inte om kvinnans ”seger” över mannen. Därför är kommentarer som:
”Förhoppningsvis är det ett steg mot större acceptans för äldre kvinnor som snärjer yngre män.”
…aningen olyckliga. Det finns få som skulle acceptera att en äldre man ”snärjer” en ung tjej – varför skall vi i så fall acceptera att en äldre kvinna snärjer en yngre man?
Skall det inte vara samma förutsättningar för båda könen? Antingen är det ok för båda könen, eller inte ok för något av dem…
Baserat på ovanstående problematik fann jag artikeln alltför snedvriden för att inte reagera.
När det gäller företeelsen som sådan är jag annars av åsikten att allt som försiggår mellan två samtyckande, byxmyndiga vuxna (må de så vara toyboys, trofébimbos eller soul mates)rimligtvis bör vara okej som varandes deras ensak – och något vi andra skall skita i!
Att inte det framgick av min första kommentar ber jag om ursäkt för, Isabelle. Den nivån borde JAG ha hållit.
Jag står dock fast vid min åsikt: det är INTE okej att fördöma ett beteende hos ett kön och samtidigt uppmuntra det hos ett annat. Det är hyckleri…
Jag kan hålla med om att jag kom ifrån ämnet lite men alla ”Rubnar” borde tryckas till ordentligt.
True indeed, Bazooka, true indeed…
Självklart borde alla Rubnar tryckas till ordentligt. Det är ju därför du är här Bazooka, för att trycka till, slå ner på och sprida din vanmakt inför en feminism som tillåter sig att vara allt som män är, och mer därtill. Polemiska, ironiska, provocerande, intellektuella, vassa och när kontexten tillåter det även hycklande.
Det är fint att se att fredrik tar till sig av kritiken och skriver en kommentar som inte först och främst är ett förmätet domslut över isabelles text och förmåga utan faktiskt närmar sig en diskussion av det egentliga innehållet. Det är väl också i någon mån bra att Fredrik står för vem han är, frågan är bara om är en fribiljett till att tränga sig in på någons blogg och säga precis vad som faller en in. Man kan såklart kalla även detta för polemik och hävda att jag för en cirkelargumentering, men då glömmer att det är en fundamental skillnad beroende på vem som säger något, ovasett vad Bazooka tror.
När Isabelle skriver polemiskt om kvinnliga toyboys gör hon just det utifrån sin position som ung kvinna. Som just den steoreotypa ”toygirlen”, som Persbrandts, Lundells eller Strindbergs potentiella ”unga flickvän”. Att utifrån den positionen peka på Madonna och säga: ”glöm det, kom tillbaks med din sonson om 30 år istället” är att på ett vasst sätt bryta med en urgammal steoreotyp och sätta upp ett alternativ, både för kvinnor och för män. Något fördömande är det aldrig fråga om Fredrik, och alltså inte heller något hyckleri.
Ni – Bazooka, Fredrik, Kittystoyboy och världens starkaste björn – däremot befinner er redan i en fördelaktig position där ni med ro kan se år läggas till år och fortfarande betraktas som potentiella älskare. Om ni nu är så jämställdhetsinriktade. Varför upprörs ni då så mycket av att dela denna position med kvinnorna?
Men det kanske ni inte gör. Snarare är det just Isabelle ni verkar uppröras över, som får komma till tals och skriva sina tankvärda och vassa texter både här och i Expressen. Vad göra åt alla dessa ”unga kvinnliga “skribenter” formligen kräks ut sin egen vanmakt och narcissism i välformulerade meningar”? Ni gör som vi alltid har gjort. Förminskar, förvränger, trycker till och förklarar hur det egentligen ligger till lilla gumman.
Hur detta kan kallas jämställdhet kan jag inte förstå.
ruben, precis när jag blivit totaldesillusionerad av nätmisogyni och kaskadspyorna av härskartekniker här i kommentarfältet så ger du mig världens smartaste och finaste försvar. tack! det finns hopp!
Ruben skriver:
”Ni – Bazooka, Fredrik, Kittystoyboy och världens starkaste björn – däremot befinner er redan i en fördelaktig position där ni med ro kan se år läggas till år och fortfarande betraktas som potentiella älskare. Om ni nu är så jämställdhetsinriktade. Varför upprörs ni då så mycket av att dela denna position med kvinnorna?”
Svaret på det är att jag inte stör mig alls. Det är väl jättebra ifall folk är lyckliga; äldre likaväl som yngre, kvinnor lika väl som män!
Det som stör mig är att det finns så många som fördömer ett beteende när det utförs av en man – men uppmuntrar och berömmer det när det utförs av en kvinna!
Då handlar det ju inte längre om jämlikhet utan om könskrig, vilket väl rimligen ALLA här borde instämma i att är något negativt…?
ISABELLE: Är det verkligen inte att anse som tjuvknep och spel under bältet att börja orera om ”härskartekniker” bara för att någon inte har samma syn på saken som du?
Jag försöker inte förminska någon, bara hävda min rätt att ha en avvikande åsikt.
Jag har aldrig satt mig till doms över dig som person, bara för att jag tycker att din artikel var svår att försvara utifrån ett journalistiskt perspektiv.
Då tycker jag mig faktiskt förtjäna samma bemötande tillbaka. Du behöver inte uppskatta innehållet i mina kommentarer, men det innebär inte att du har rätt att håna mig som person.
RUBEN: Om du på allvar vill att jag – eller någon annan för den delen – skall ta dig på allvar i en debatt, kanske du borde överväga att frångå din ovana att hänge dig åt smutsiga personangrepp hela jävla tiden…?
Oavsett vad du tror, så ÄR du faktiskt inte en så oändligt mycket bättre människa än vad jag är.
fredrik, om du tar dig en titt på de kaskadspyor av kvinnohat som finns här ovanför; det fullkomligt svämmar ju över av nedlåtande lilla-fröken-äckliga citat; ser du då inget som du skulle kalla härskartekniker? då förstår jag att du inte gillar min artikel. då föreslår jag att du antingen tar en kurs genus 30p eller slutar läsa texter med inslag av feminism, så slipper du bli så arg.
och en liten fråga, bara; du upprepar hela tiden hur hemskt det är att jag ser ner på och föraktar äldre män som har yngre kvinnor – var har du fått det ifrån? du kanske har drömt det, för jag säger det ingenstans i artikeln. däremot säger jag att kvinnor borde få kunna bete sig på samma sätt som män gör utan att bli angripna.
Isabelle: nu börjar vi åtminstone närma oss samförstånd; en ljusglimt i mörkret…
Jo, jag kan se flera kommentarer som varit minst sagt hätska ifrån båda ”läger” (om man nu skall använda en sådan olycklig indelning).
De kommentarerna är – oavsett avsändare – inte särskilt fräscha.
Hoppas dock att jag inte räknas till den skaran, för om du läser det jag skrivit har jag aldrig angripit dig som person eller din förmåga, eller använt mig av ett ”lilla gumman”-tonfall…
Jag har BARA angripit artikeln. Sant att min första kommentar inte var tillräckligt konstruktiv. För det har jag redan bett om ursäkt.
I övrigt anser jag mig i alla avseenden hålla MINST samma nivå som Ruben…
Du har en poäng i ditt sista stycke. Egentligen borde jag inte ta ut min irritation på dig, då det faktiskt inte framgår huruvida du fördömer ”gubbgardet” eller inte. My bad.
Jag gjorde här en – trots allt rätt förståelig – generalisering. Det ÄR nämligen väldigt vanligt att skribenter av ”feministisk” karaktär uppmuntrar fenomen där kvinnor är i en ”dominant” position, men fördömer det omvända.
Självklart bör kvinnor få bete sig likadant som män utan att bli angripna. Och SJÄLVKLART säger man upp sin rätt att kritisera beteendet hos män, om man förespråkar kvinnors rätt till samma beteende…
Det är den typen av orättvis sakframställning som stör mig. Om ”gummsjuka” är okej är ”gubbsjuka” det också – annars är man fan i mig ute på djupt vatten…
Däremot kanske det var orättvist att utgå från att DU hade samma synsätt. Hur ligger det till på den fronten? Har jag fel får du en ärlig ursäkt!
Peace.
RUBEN: Det är underhållande (på ett lite tragiskt sätt) att du anklagar mig för att försöka förminska och trycka ner.
Vem av oss två är det egentligen som varit mest nedlåtande och arrogant…?
Du säger att jag skulle störa mig på Isabelles framgångar. Inte alls; jag läser hellre hennes syn på saker och ting än t.ex. Guillous, så det är bara bra att hon får publiceras.
Henne kan jag (trots våra meningsskiljaktigheter i det här kommentarsutbytet) ha kvar respekten för.
Dig, däremot… *kalla kårar*
Isabelle,
det var bra skrivet, mycket bra.
Att somliga män känner sig påhoppade av sådant du nämner säger mer om dem än om din text .
Pumans inträde på scenen är intressant och säger något om att de olika könens maktpositioner håller på att förändras.
Det här blir min sista kommentar här på ett tag (ja, Ruben, du kan andas ut nu).
Det känns lite grann som om för många redan bestämt sig för att en person av manligt kön, som inte automatiskt instämmer i varenda feministisk trosartikel (pun not intended) är ett jävla as.
Sorgligt.
Vill därför lämna med ett sista försvar av mig själv, eftersom jag bemöts som en förhistorisk best; en kvinnoförtryckande, lömsk och ondsint neandertalare.
Min blogg är huvudsakligen en musikblogg, så inslagen kring social strukturalism är rätt så lätträknade. Det är ok; jag gör inga anspråk på att hålla litterär eller filosofisk standard.
Trots det länkar jag här nedan till några inlägg jag haft på tema ”genus”, så kan ni bilda er en (bättre?) uppfattning kring om jag ÄR en så otroligt dålig människa…
http://www.nogg.se/blogg.asp?idBlogg=815537&intShowMenu=a2&idHomepage=87912&idBloggCategory=92827
http://www.nogg.se/blogg.asp?idBlogg=866656&intShowMenu=a2&idHomepage=87912&idBloggCategory=92827
http://www.nogg.se/blogg.asp?idBlogg=822252&intShowMenu=a2&idHomepage=87912&idBloggCategory=92827
http://www.nogg.se/blogg.asp?idBlogg=875056&intShowMenu=a2&idHomepage=87912&idBloggCategory=92827
Åh, Isabelle, jag vet precis hur det är när dessa kommentarer kommer. Är man inte politiskt korrekt så är man bitterfitta eller radikalfeminist eller alltihop (varför det nu skulle vara något illa, men det är en annan diskussion). Jag förstår bara inte när folk slutade att gilla skribenter som skriver underhållande om aktuella ämnen. Du har ju bevisligen en stor fanclub, så du får fokusera på det i stället. Jag gillar till exempel dig. Haha! Vi ses i kväll!
Ja visst får man kalla kårar Fredrik. Visst känns det som att det sitter någon därute, utanför det trygga Internet, och hatar och slipar. Som gör allt för att man skall känna sig dum, liten och sårbar.
Min respekt för dig Fredrik var från början väldigt liten men växer varje gång du väljer att argumentera och diskutera istället för att förminska och nedlåta. Om dina kumpaner, och jag, kunde slå in på din nya väg skulle den här diskussionen, som började så eländligt, kunna bli en utgångspunkt för en på alla sätt mera givande och kreativ nätdebatt. En som är fri från den här destruktiva och aggresiva manliga jargongen som i varje fråga söker ett krig.
ida och jenny: TACK för er support.
fredrik, jag håller med ruben, din argumentation blev successivt bättre.
Ett getingbo här i kommentarerna. Sånt inspirerar!
Om detta med ålderskillnad. När HBT rörelsen gör oss medvetna om heteronormaliteten får vi inte glömma att även i heteroparförhållanden finns det även en normalitetssyn som får uttryck i hur man ser på ålder i förhållanden.
Låt oss för argumentationen hålla oss till åldrarna 20 och 40 och titta lite på kombinationerna som då uppenbarar sig i heteroförhållanden.
När båda är 20 har de som följer normen inga problem med detta.
När båda är 40 så gäller samma sak utåt sett. Men i denna ålder kan det bli en stagnation som gör att nya idéer i sängen utforskas. Inte riktigt rumsrent, men ändå ok.
Sen om vi tar han 20 och hon 40 så är de rent biologiska båda två på höjdpunkten av sin sexualitet och vi vet ju att alla som följer heteronormen har svårt med att sex sker för att båda vill och inte för familj eller kung och fosterland. Tryggheten av att en av partnerna har en sedan länge stabil ekonomi hör ju också till.
Till sist har vi han 40 och hon 20. Här kommer ett annat fenomen fram. Det är inte alla tjejer i 20 års åldern som är nöjda med de 4 sekunder som deras jämnåriga (i vissa fall) presterar och de kanske inte är lika nöjda med hur ofta och med det begränsade förspelet som det innebär med denna nivå av testosteron. Har kommer 40 åringen till sin rätt. omtänksamhet, långa förspel och lagom ofta. Plus naturligtvis tryggheten, både ekonomisk och hos personen som sådan.
Framför allt så har ålderskillnad en stor fördel, och det är att den sexuella utvecklingen ofta blir bättre och grundligare med att just i fallet med ålderskillnad.
Det finns bara ett stort problem med ålderskillnad och det är att bli gammal. När ens partner fyller 65 och vill resa i en gyllene ålderdom så kanske man själv står bunden vid en rollator.
Ingen har sagt det men det handlar om två saker: sexualitet och makt.
Om vi tar det först, sexualitet, så kan väl någon opponera sig om jag säger att intresset för sexuella övningar avtar snabbare hos kvinnor än män efter 55 årsåldern. Om Du då är man och och fortfarande troligen är sexuellt aktiv så kanske de som svänger sig med uttrycket ”gubbsjuka” kan komma med några råd. När betraktas mannen som gubbsjuk? Om kvinna är yngre än vadå?
Beträffande makt så är det ju ganska uppenbart att åtskilliga unga kvinnor finner äldre män med ett fett bankkonto och som har etablerat sig ganska högt upp på samhällsstegen atraktiva. Vad gäller Madonna så får man väl här snarare se det omvända förhållandet om man ser det ur den unge mannens perspektiv och inget ont i det. Vuxna människor gör, som de vill utan att omgivningen ska tycka att det är äckligt, gubb- eller tantsjukt.
Jag tror att hela resonemanget om gubbsjuka bottnar i att unga människor inte kan föreställa sig att deras föräldrar har ett aktivt sexualiv upp i åldrarna och om deras far som kanske blivit änkling träffar en betydligt yngre kvinna och det är uppenbart att man ”knullar” så är det första som dyker upp i huvet att deras far är gubbskjuk snarare än att han förmodligen är ganska lycklig.
Börjar blir tråkigt, det här…
Fröken Ståhl vågar bara kommentera vad som faller henne i smaken, kanske hon behöver gå till sängs nu… lite ”pömsig” och sexuellt förvirrad, med Selma Lagerlöf både i bokhyllan och på den broderade huvudkudden.
Moralflickan har äntligen somnat, och drömmer sött om Nils Holgerssons Underbara Resa Genom Sverige – där gåsmor tar henne i herrans tukt och förmaning!
Haha! Jag gillade din text, men som du kan lista ut av mitt namn är jag ju inte utrustad med penis, så jag känner inte hotet från kvinnorna, men knappast heller något av ovan nämnda avund.
Tvärtemot vad någon skrev i en kommentar hade jag välkomnat en lika humoristisk text av en man, det är ju nämligen alltför ofta som vi möter den sortens texter utan att det framgår om man ska ta den på fullaste allvar eller inte.
Så gulligt… är du också ute efter mig?
Här kommer allt du behöver. Men låt inte prästen jaga mig. Jag är humanist, och älskar Strindberg, Mary Ellen Mark, Krulliga Murror och kvinnan vid busshållplatsen…
Jag tyckte artikeln var klart över gränsen för sexism, förklädd till humor. Särskilt kopplingarna till killars sämre betyg i skolan var smått osmakliga. Jfr om en manlig skribent hade skrivit något om att kvinnors låga ambitioner (uppvisade i dålig representation i högavlönade yrken) naturligt gjorde kvinnor lämpade som älskarinnor till rika män. Den skribenten hade blivit slaktad, oaktat försök till humor. Det är möjligt du kan hitta såna texter i bloggosfären, men knappast som ”humoristiska” beställningsjobb från någon av våra stora tidningar.
Artikeln är alltså ett exempel på dubbelmoral i praktiken. Sen klagar skribenten på att hon blir utsatt för ”blogghat”. Har läst igenom kommentarerna, och ja vissa är rätt så nedvärderande. Men vad hade du förväntat dig när du skriver en sexistisk artikel? Bara applåder? Tänk istället på om du nästa gång blir erbjuden att skriva något på ett tema som inbjuder till sexistiska tolkningar, testa att tänk ”vad hade en kille kommit undan med i samma ämne om rollerna var ombytta?”, och sen försök upprätthålla den begränsningen. För det är väl jämställdhet som är ditt mål, eller? Jag gissar att den (självcensurerade) artikeln inte hade blivit intagen i tidningen, eftersom den inte hade varit tillräckligt ”provokativ”.
Det sjuka i artikeln är ju framför allt möjligheten att använda pojkars sämre betyg (som i ett omvänt fall hade betecknats av samhället som ett stort problem i behov av omedelbara åtgärder), som något som här tolkas som närmast en triumfatorisk framgång för ”ökad jämställdhet”.
IMG. När folk började tröttna på underhållande skribenter? Antagligen när många började inse att dessa skribenter bara uppfyller sin roll i mediaflödet. Levererar sina tillrättalagda ”provokationer” och hoppas på att kunna reta upp åtminstone några dummerjönsar. Och till artikelförfattaren får man väl säga att resultatet blev lyckat. Vi är ju en rad dummerjönsar här som uppenbarligen nappade på kroken. Så grattis.
Undrar varför hon skriver så där nedsättande, om män? På hennes sida finns flera bilder av gubbar med feta magar. Vad har hon råkat ut för, som gjort henne så manshatande? Hon skulle nog passa ihop med den där konstfackeleven Anna Odell, så kan dom hata alla auktoriteter tillsammans.
Pingback: Tantsnusk, tantslem och fula tanter « Ozymandias Suspensoar