Etikettarkiv: kvinnliga superhjältar

Mer kvinnliga superhjältar

blackwidow01

Det är synd att alla kvinnliga superhjältar har kroppar som verkar vara designade av oknullade högstadiekillar. ändå så är jag enormt svag för några av dem, just nu Marvel-serien Black Widow. den handlar om en kvinna som räddas från en brand av sovjetunionens underrättelsetjänst som barn. hon lärs upp till att bli hemlig agent och förses biotekniskt med falska minnen av ett förflutet som balettdansös för att bli så anpassningsbar som möjligt. för att hon ska kunna fokusera på sitt uppdrag så lurar staten henne att hennes pojkvän har avlidit. håhå, vad jag är såld på episka långsökta historier som denna.  på mellanstadiet hoppades jag alltid att jag bar på en hemlig identitet som var mycket häftigare än min egen men som staten hjärntvättat bort. i min hemliga identitet så ingick det att jag var jättebra på brännboll, mindre ocool med killar och aldrig började gråta på mattelektionerna.  det är inte konstigt att alla superhjälteserier och fantasyromaner har huvudpersoner som är rätt vanliga men som visar sig ha ett hemligt jag som är enda hoppet för en värld i en annan dimension. är det inte vad alla önskar sig? ”Där jag är nu är jag rätt mainstream och ospeciell, men i rätt sammanhang skulle jag vara allas sista hopp”.

Blackwidow04

black_widow_marvel_comics

awesomeness.

Kvinnliga superhjältar & guilty pleasures

image61

Precis som smarta Elin älskar jag Britney Spears trashighet och fittkorta kjolar och osubtila seximage. Det är så långt från alla indietjejers hålla på sig-långa kjolar och natuuurliga makeup och neutraala hårfärger.  Såfort man ska till något indieställe så är det såklart otänkbart att ha kort kjol och för mycket smink och glitter och för långvarig ögonkontakt med killar och dansa sexigt, för då är man vulgär och har ingen smak och inga kulturreferenser och är ointressant för de dubbelmoraliskt feministiska litteraturvetenskapskillarna. Det härstammar från gamla tider då kvinnor som mötte mäns blickar var horor. Jag älskar allt som är smutsigt white trashigt och slampigt! Jag älskar Britneys Break the ice fast jag aldrig skulle berätta det för nån i kulturredaktionen.

alla mina favoritkomponenter ingår:

  • Kvinnlig superhjälte som inflitrerar futuristiskt patriarkalt forskningsinstitut och besegrar armé av forskarrobotar (påminner om typ alla mansdominerade tidningar jag skriver för :).
  • Oemotståndliga slow motion-sekvenser när  superhjälten kastar sig genom exploderande glasrutor och tar sig in i det hemliga labbet där hundratals kloner av henne själv ligger i matrix-dvala.
  • Tidsinställda bomber och skyskrapor.
  • Finalscen när superhjälten lägrar forskningschefroboten för att underminera hela systemet (identifikation).

Är även förtjust i scenen nedan från Kill Bill.