Köttsligt vs intellektuellt

Bland fördelarna med singelskap kan glasögonnappning räknas.  I Lund är glasögon the ultimate pussy magnet och alla har ett par,  och det händer ofta att nattens fångst glömmer sina oemotståndliga svarta på ens nattduksbord. Sedan kan man lyckligt promenera omkring i dem några dagar och behöver inte ens säga ordet po-mo för att  masterprogramsgossarna ska samlas runt en i små led. Plötsligt slutar alla fokusera på ens kropp och blir istället övertygade om att man är intellektuell och belevad.  – Näää, jag går inte på utseendet, bara på insidan, säger de såklart genusmedvetet, men trots det så måste man som kvinna jobba dubbelt så hårt för att övertyga dem om att man är intressant och har intellektuella kvalitéer när man har fel utseendeattribut (blont hår och  85E exempelvis).’

Det finns ett väldigt sjukt rådande synsätt i de meedvetna kretsarna, att köttslighet inte kan kombineras med andlighet,  ju mindre evolutionärt fertilitetssignalerande fysiska attribut desto fler intellektuella egenskaper. För att inte tala om hur många gånger jag blivit tillsagd att sitta stilla och inte röra mig för mycket ensam bland killar, eftersom min kropp gör att det ser utmanande ut och då kan jag bli våldtagen. Det händer hela tiden, senast jag fick höra det var  av en person som fått Stora journalistpriset och gjorde anspråk på att vara upplyst och genusmedveten.

Fuckers.

Nattaxi mot glömskan

Hur många gånger har man inte suttit i en taxi med någon som man inte ens kan namnet på men som i stroboskopljusets låtsasljus påminde om någon väldigt bekant men förlorad? Och sett vinterträd och höga hus och nattljus blixtra förbi utanför rutorna och känt vinet dränka alla hål i kroppen där något fattas. Och tänkt att hela scenen är som en Roy Lichtensteinmålning, gesterna och ansiktsuttrycken så svala och stiliserade och håret ligger perfekt och leendena signalerar ett ömsesidigt standardbeslut som man slutat bli förvånad över. Och man vet precis vad som väntar, en snabb husesyn genom en okänd ikeainredd lägenhet för att kontrollera hur kreddiga böcker det finns i bokhyllan, några minuters kallprat i ett kök som inte alls liknar det man var van vid. En låt på huvudet som får det hela att påminna om en musikvideo man sett väldigt många gånger.

Sedan en annan kropp och ett nytt sovrumstak och nya ljud i de susande rören ovanför.

I gränslandet mellan sömn och vakenhet så luras man nästan till att tro att personen bredvid är den man vill att han ska vara.

En lagom dos.