”För rosa för att tas på allvar”


Jag känner mig alltid så löjlig när jag lyssnar på hiphop, som en mexitegelförälder som vill vara down with the kids eller som en vit akademikerkille som vill vara någon i The wire och önskar att han hade mer arbetarklassbakgrund. Jag håller mig till min power metal och ler och nickar besvärat när de i min ålder börjar prata om rap och sånt. Men Nicki Minaj, åh! Jag har tittat på hennes video Moment 4 life ungefär 200 gånger de senaste dagarna, det är som när man såg samma Disneyfilm i flera veckor tills man kunde replikerna utantill. Låten handlar om att hon går runt och väntar på kvällen i en underbar sagovärld och kommer ihåg hur jobbigt allt var och är så glad för att hon lyckades ta sig därifrån. Hennes blick dryper av glitter och fuck offsjälvförtroendekapital. Hon har berättat i intervjuer att hon under sin jobbiga uppväxt skapade flera alter egon för att ha roller och världar att fly in i.  Hon svek dem aldrig, låter dem leva vidare som en drömsk psykos i musiken. Jag blir så glad när musiker teoretiserar sin musik och formulerar sig intelligent och genusmedvetet om den (när man mest lyssnar på power metal händer det sällan) som Minaj gör i den här intervjun. ”Jag är för flickig och rosa för att tas på allvar.”


Jag tänker på henne när de spelar samma gamla Håkan på dansgolvet och alla är söta, tråkiga och normala som disktrasor, och i skolan när jag skulle redovisa en uppsats och nästan avled av nevositet, så rädd att bli genomskådad. Jag bar hennes musik under min hud, den blev ett glashus av titan runt mig. I klassrummet var det jag och sex killar på redovisningen. Deras kläder var bruna, grå och beige. De smälte ihop med det snöblandade regnet utanför fönstret. De hade skrivit exakt samma saker om Foucault och pratade om detta i tre timmar. (Vi fick välja mellan tjugo olika böcker att skriva uppsats om men typ alla valde Foucault för att han är trendig….typiskt smyghipsters).
Det är ibland så svårt för mig med skolan eftersom jag helst önskade att mitt liv skulle vara som i en musikvideo.  Med  panoreringar över någon kuststad i solnedgång, fläktar i håret och slowmotionpartier innan crescendot då taket i den fula tegelkorridoren lyfts i snygga CGI:s och helikoptern hämtar en. Istället måste man sitta stilla i flera timmar och se städad och normal ut och prata om medeltiden.

Att Nicki Minaj är signad till Cash Money och bär rosa peruk är tragiskt. Rapparen från New York är nämligen en gigantisk talang på micken, och hon skulle kunna bli hur bra som helst om hon bara var… någon helt annan” skriver någon på Dagensskiva.com. Eh, vad menar recensenten egentligen? Att Nicki Minaj skulle kunna bli hur bra som helst om hon bara såg seriös och nedtonad ut och kanske tillexempel var man? Jag tråkas till döds av alla fula, seriösa världar där man inte får klä ut sig. Snart ska jag hålla en föreläsning på Göteborgs universitet och två kurser på Folkuniversitetet i Stockholm, då ska jag nog ha rosa peruk som Tone Schunnesson hade när jag träffade henne på café Sodom.

Annonser

3 responses to “”För rosa för att tas på allvar”

  1. Ha det! Jag var på en konferens för lite sen där alla (jag också) såg så normala och städade ut som bara lärare kan. Dvs alla utom en. En tjej från en skola i Stockholmstrakten (tror jag) bar illrosa prinsessklänning, rosa strumpor och de sötaste svarta lackskor. Jag blev helt genomglad varenda gång jag skymtade henne i trängseln, och skymtade henne gjorde man på långt håll. Helt underbar! Så go for it, en rosa peruk gör världen lite gladare.

  2. Kör en The Creep-utekväll nästa fredag, hoppas Nicki dyker upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s