Farväl till Malmö

Lockad av berättelser om snabba bilar, vin och vackra män lämnade jag allt för att uppfylla den amerikanska drömmen i mediavärlden. Det förlovade landet visade sig vara korrupt och skoningslöst. Gemenskaperna var starka men flyktiga. Jag började sakna plugget. De senaste månaderna har jag levt nomadiskt på flykt mellan gästsängar hos kompisar och obekväma besök i Malmö. Alla gator där  gör fortfarande ont, alla parker hemsöks av våra promenader. Att gå och handla mat på Hemköp för en person är så bakvänt. Det är inte längre min stad: den är hans och hennes, platsen där de träffades, deras framtid.  När jag går hem från en fest så lyser det där höga huset i området där jag vet att de bor blått mot kvällshimlen  och det värker i ögonen.  Sprit och hög musik  och ansiktslösa hotellrum har varit min tillflykt, bara i 320km/h har jag känt mig hemma.  Nu längtar jag efter ett tillbakadraget liv i stillhet och ro så att jag kan odla min trädgård.

Därför har jag sagt upp mig som chefredaktör för Nöjesguidens malmöupplaga och blir istället litteraturredaktör på samma tidnings riksupplaga med början i julinumet. Det känns fantastiskt. Jag ska dessutom plugga idéhistoria B i höst. Det har inte funnits någon litteraturdel i NG på ett tag och idén var min, så jag hoppas att det kommer att gå bra trots bristen på förebilder inom Firman. Jag kommer att lämna det förlorade Malmö och flytta till Göteborg snart. Ett litet kollektiv med en vegetarian och en vegan i den hårda hooden biskopsgården, också känd som boskapsgården, väntar på mig. De är snälla och kommer att låta mig äta kött, så jag behöver inte gömma det under sängen. En ny stad där ingen vet vem jag har varit.

Citizen Kane ❤

Annonser

13 responses to “Farväl till Malmö

  1. Awww! #gbgftw välkomnar dig med öppna famnar, ett överskattat pariserhjul och många trevliga parkfester!

  2. ” snabba bilar, vin och vackra män”. men alltså, var det någon som sa det om malmö? vilket skämt.

  3. Lycka till! Göteborg är antagligen en stad som passar dig alldeles utmärkt! Hoppas universitetet – dvs folk och institutioner – är lika trevligt numera som det var för tio-femton år sedan.

    När vi bodde i Gbg var mitt favoritställe på Hisingen klipporna vid Sillvik. Stranden innanför småskären precis norr om P-skylten på kartan här är trevlig för bad och promenader. Vid lågvatten kan man gå på sandreveln ut till skäret. http://codus.se/vandringar/hisingen/sillvik-lilleby.html

    Det fanns (finns?) också några stora loppisar och antikaffärer vid Backaplan och Vågmästareplatsen som kunde vara roliga som utflykter vid sämre väder.

  4. Du är så himla grym Isabelle. Jag kommer, med glädje, att läsa din syn på litteratur. Kan inte bli mer en mega fantastiskt. Sorry för fanmail men haha, jag har aldrig någonsin fascinerats av en människa. Förutom typ Andy Warhol då.

    Och Göteborg är najs. Trevligast i Sverige vill jag nog säga. (Har två bästisar som härstammar därifrån). Och då kanske vi ses på Way Out West?

  5. Du är välkommen till Göteborg.

  6. maria tack för loppistipsen, har redan blivit överförtjust i en antikaffär på haga.
    holly, tack, tänker på din kommentar ibland när jag verkligen behöver den 🙂 jag ska till östeuropa när way out west är men säg till om du är i stan så tar jag gärna en bloggfika.
    kallep, jag vill gärna att du och chrisk och monki och lisa framför den där låten för mig i en privatshow.

  7. Inga problem. I’m game – vet bara inte om de andra är up for it.

    Annars finns ju ”Maple Leaves”, som ju passar minst lika bra på Göteborgiana-hyllan. monki kan sjunga, chrisk kan dansa (tänk Bez), jag kan göra trummorna, och lisa kan göra stråkarna (fast på panflöjt såklart).

  8. Kalle P, borde inte Rasmus göra flöjten, med tanke på att han faktiskt är en framstående blockflöjtist? Jag kan spela maraccas eller liknande.

  9. Jo, jag hade gärna sett honom på flöjt, om det är ok för IS.
    Maraccas: Det finns definitivt plats i bandet för en percussion-person. (Vid 0:21 och 2:21 plingar det till på ett oerhört lyckat sätt – låter som ett bra jobb för en percussionist.)

  10. Hahaha! Några små, men viktiga, punktinsatser låter fint. Det kan jag absolut tänka mig att bidra med.

  11. Oj, det här låter ju som ”Från och med du” – en låt som jag, första gångerna den drog förbi på radion, uppfattade som ”From e’ du!”: ”Jag går förbi husst där jag vet att de bor och försöker att inte spana in det stora upplystaa fönstret’, utåt är allt som före men inget *är* som förr, ty allt är efter dig… Hmmm.

  12. Kände igen mig smärtsamt mycket i första stycket.
    Du skriver otroligt bra. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s