Livet som estetiskt projekt

lisa och elin och gustav på bloggprisgalan, min ventil i mingelhetsen

Det är kostade mig enorm möda att mingla på bloggprisgalan då jag var gravt sömndepraverad på grund av en timmes vila föregående natt och dessutom fientligt inställd över huvud taget till situationer där man måste  bete sig normalt och inte bara tjata på sina kompisar att de ska hämta fler portioner med gratismat åt en och inte dregla och le psykotiskt när man får syn på folk som är lika snygga som på sin byline. Det är sådant som ingår i vuxenskapet och det får mig att känna mig otillräcklig. Jag brukar låtsas att jag är med i ett kostymdrama från artonhundratalet och bevistar en societetsfest och måste hålla god min i elakt spel för att säkra mina sociala aktier.  Jag ser allting som scener, som screenshots ur en musikvideo, stiliserade, mjukt tillrättalagda, olika element i förgrunden och bakgrunden adderas till en roande kontrapunktisk polyfoni. Jag ler åt hela er kasperteater, som Bianca Castafiore säger i Tintin.

Egentligen vill jag bara raljera över alltihop och distansiera mig från det eftersom att jag är rädd att verka angelägen eller tråkig som tjejen med pottfrisyr som satt för sig själv med en chipsskål på mellanstadiediscot. Dessutom finner  jag ibland hela branschen så förutsägbart insmickrande och kylig.

Man kanske inte alltid kan distansiera sig från tillvaron genom att låtsas att den är en film och leva med inställningen att allt går att rättfärdiga som ett estetiskt projekt, men det blir ju så mycket mer lätthanterligt då: jag ser det som händer mig liksom utifrån, ovanifrån. Flygplansperspektivet gör att allt ter sig mindre betydelsefullt, avgörande, hårt.

Som att de emotioner som når mig inte är specifika eller särskilda för mig, utan bara är smärta™ och lycka™,  generella opersonliga känslor som man inte värderar olika högt, utan bara låter strömma genom kroppen och kulhålen som en storm som blir melodiska ljud. Det handlar inte om att förinta eller ignorera lidandet eller att göra sig hårdare än man är, tänker jag . Snarare handlar det om att låta det våldta och trasa sönder och förinta en, för det är först då man inser att man kommer att återuppstå igen kanske som en annan, i en evig återkomst.

”Men när Dionysos har begripit meningen och värdet av sina egna förvandlingar, då blir han guden inför vilken livet inte behöver rättfärdigas, för vilken livet är essentiellt rättvist. Dessutom är det livet som här tar hand om rättfärdigandet och affirmerar till och med det bittraste lidande”. Deleuze i Nietzsche och flosofin, s 50.

Det finns inga genvägar, och framför allt  finns  det ingen transcendens. Jag tänkte alltid när jag var yngre att det skulle komma  en dag då jag var framme vid zion och allt det här var över. Det var inte så. Det finns inget bortom detta, inget förlovat land dit jag kommer när jag lidit färdigt utan smärtan kommer alltid i en evig återkomst tillsammans med euforin och man måste  uppgå i det istället för att försöka eliminera, affirmera även det svåra. Den kristna fröjden är fröjden över att upplösa lidandet, skriver Deleuze.

”För det finns två slag av lidandet och de som lider. De som lider av livets stora överflöd gör lidandet till en affirmation på samma sätt som de gör berusningen till handling, i sönderslitandet av Dionysos igenkänner de den yttersta formen av affirmation, utan möjlighet till förminskning, undantag eller val.”

min oddyssé genom sovjetiska stockholmska förorter fortsätter.  årsta var sorgset monolitiskt och perfekt

Annonser

9 responses to “Livet som estetiskt projekt

  1. Hela kombinationen av mingel och vinterkyla, sömnbrist i förort och tragisk filosofi – de sjungande ljuden genom kulhålen blir verkligen hörbara.

    Och Deleuze bok om Nietzsche är, utan överdrift, en av de kraftfullaste filosofiska böcker som har skrivits.
    Känns helt rätt att läsa den på ett sätt som maximerar känslan av varje årstid, som i det här inlägget. Det dionysiska eller tragiska kan verkligen byta skepnad beroende på jordaxelns lutning mot solen, men varje skepnad återkommer och återkommer och…

  2. Girl, du är grym!

  3. stefan hallgren

    Vägra mingelplikt!

  4. haha den där bilden är verkligen helt underbar. vi borde haft mingelpakt förresten! sam-minglat för bästa resultat.

  5. Jag gick typ ett förvirrat väldigt misslyckat mingelvarv innan jag gick hem och kollapsade.

    Mingel är döden.

  6. Jag minglade inte, glömde allt var proffsig hette utan sprang bara runt och träffade massa halvbekanta som jag kunde babbla loss med. Ungefär som jag beter mig på krogen. Att det skulle vara annorlunda för att det är mediamingel är något man måste glömma tror jag. Då blir det roligt.

  7. Kul bild men estetiska projekt – böcker, musik, filmer – som bara sejfar sig till ett uttryck utifrån vad andra förväntas känna, dvs känna igen, är ju totalt ointressanta. Och därtill gruvligt osexiga.

  8. Walt Benny: Hörru, att livet som estetiskt projekt skulle kunna reduceras till ”böcker, musik, filmer” får stå för dig. Det har knappast något att göra med vad Nietzsche skrev om i Tragedins födelse, vilket väl är vad som refereras ovan.

  9. Utan att glömma det reella lidandet som drev fram den aktuella bloggtexten, eller förlöjliga innehållet på någon nöjesbranschtypisk och stockholmskylig flabbnivå av billigaste slag vill jag ändå påpeka att det finns en dold poesi i detta inlägg av Isabelle, som lyser fram ur de många och ibland överflödiga iiii-tecknen i ord som lidande, Nietzsche, mingel, Dionysos, eufori, Zion, perspektiv, distansiera, (distansera?). Jag fantiserar om hur rapporten från mingel och lidande skulle låta på i-språket, eller på vers, eller som tonsatt polyfoni med isande violiner och klockspel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s