Förändringen

Jag minns när vi träffades på den där föreläsningspausen, jag kom direkt från Ängelholm, från ingenting, jag snurrade nervöst en servett mellan mina händer.  och jag skrev krönikor och blogginlägg utan att våga berätta vad de handlade om och det var så nytt. Att råka ringa någon vid halvtre på natten efter ensamma dansgolv och komma hem till, tapeter med främmande mönster och  ett badrum med någon annans tandborste i ett glas, en elektrisk, en tavla med frida kahlo och en lägenhet som luktade som ett hemma.  åtta timmar om dagen i sängen de första månaderna och vi lagade mat som jag bara läst om i böcker och Kvarteret skatan och musik som berättat om någon som skulle komma, långt innan vi hade träffats. vi tittade på gamla användarkonton på helgon.net och bilddagboken och alla texter som nånsin betytt något och vi åkte till fjällen en vecka den sommaren och du berättade att du  hade blivit kär i mig. ”nu blir det jobbigt” sa du.

what if leaving is a loving thing, jag förstod aldrig den raden. förstod inte hur man skulle kunna ge någon man älskar ett rum som man inte själv har åtkomst till, trots alla fina teorier så känns det så absurt.  allt är så overkligt nu, jag har aldrig gjort det här förut, jag har ingen handbok, ingen blueprint.  det finns så många anledningar, så mycket som varit i osynk och samtidigt så mycket som varit perfekt. jag kan inte sätta fingret på något specifikt, är det här rätt sak att göra ändå?

det är ju något inuti som säger precis det, att det mörka ingenting som jag klumpigt rör mig genom är rätt väg, att det finns ett annat sätt för oss att älska varandra på, ett i rätt storlek som inte skaver.

ingenstans lär man sig  hur sånt här funkar. jag vill veta om jag gör rätt, jag vill titta i facit nu. vad kommer det här pseudobeslutet göra med mig? hur kommer livet se ut? måste det vara så binärt? jag tror inte det. jag är trygghetskåt, förändringsfobisk och samtidigt vill jag inte veta var jag vaknar imorgon.

jag kan inte hjälpa att jag jämför situationen med när mitt marsvin dog när jag var femton. det var så fasansfullt tomt utan kuttrandet  som jag hade haft som bakgrundsljud i mitt rum i fem år, sedan jag var tio. när hon dog fattade jag för första gången hur ändligt allt är.

jag vet inte om det är allt omkring, att vi flyttade ihop nästan direkt, att vi inte behövde välja varandra utan fanns där jämt. jag minns för ett år sedan, jag blev sorgsen av bara tanken på att det skulle hända något med de här känslorna, de var så fullständiga, så glimrande stora vackra.

Jag vet inte om jag nånsin vill flytta ihop med någon igen. det är en död jord för kärlek.

åh, det är så galet märkligt att tänka sig att inte vakna bredvid varje morgon, att inte somna i takt och famla efter någons hand under täcket och inte hitta den. jag är i göteborg nu hos lisa, chrisk och karin. ljudet av deras tangentbordsknattrande är en trygg andningsrytm, en maskinkropp som vaggar mig mjukt mjukt som en nattbåt man långsamt somnar in på utan att veta var man kommer att vakna.

jag känner mig helt sönderskjuten inuti och samtidigt känns den kalla luften som drar in genom kulhålen så ny.

Allt tar slut. Antingen för att man vill det eller för att man dör står det på den gröna stolpen i Lindängen där jag bodde när jag var 2. När vi tog det här fotot så tyckte jag att det var en orimlig tanke.

Annonser

10 responses to “Förändringen

  1. Ditt vackraste och mest poetiska inlägg so far. Och jo. Kärlek är både krångligare och viktigare än att deklarera, och ingenstans finns det att lära sig hur man ska bära sig åt i någondera fallet.

  2. Håller med Joel, utan tvekan bästa inlägget hittills men det är inte det du vill höra nu. Jag är så ledsen för er skull, men den där känslan du beskriver så bra, att man är sönderskjuten men tack vare det kan andas frisk luft. Orden passar perfekt i känslan och om det är så det känns, så var det rätt beslut fast det känns som fritt fall nu.

    Det finns inga bra sätt att göra slut. När man väl förstår det blir det kanske lättare. Jag tänker på er båda.

  3. Vackert, kommer att tänka på Someone New med Escobar och Heather. När jag hör den får jag alltid ont i magen.

  4. ”It may be that when we no longer know what to do we have come to our real work, and that when we no longer know which way to go we have come to our real journey. The mind that is not baffled is not employed. The impeded stream is the one that sings.” ~ Wendell Berry ~

    (inte för att jag har läst något av Wendell Berry, eller ens hört talas om författaren förut, men citatet postades av en klok person på ett annat ställe idag, så jag blev nyfiken och kollade upp lite saker, och hela tiden tänkte jag att det var detta citat som skulle bli dagens kommentar till Isabelle Ståhl)

  5. tack fina ni. maria lj, ”and that when we no longer know which way to go we have come to our real journey”, det är fasansfullt skrämmande och samtidigt blir jag hög på framtidsovissheten. tack!

  6. Jag vet ju ingenting om det som ligger bakom, men jag anar att det är svårt. Hursom ett fantastiskt inlägg.

  7. Tänkte skriva att det här är det vackraste jag läst av dig, men det var visst några som hann före. Så jag tillägger att jag inte förstår hur du lyckas skriva med en sådan ärlighet och ömhet utan att det blir smutsigt och fel. Jag hade aldrig kunnat uttrycka den känslan i ord, men det du skriver är så nära och äkta att den kryper fram när jag läser dem. Otroligt.

    Önskar allt gott.

  8. Åh herregud så överjordiskt vackert och smärtsamt och EXAKT SÅ ÄR DET JU. Kram kram kram.

  9. väldigt fin text! krya på dig (om man får lov att uttrycka det så), och kom ihåg att dricka mycket

  10. nu är ju den här bloggen rätt personlig redan, men det är alltid – alltid – svårast att skriva om sånt här. gillar texten.
    this just in inom kärlek: en ny bok, Must you go? av Harold Pinters änka. nu har väl troligtvis inget så hemskt hänt, men att läsa om andras ord om saknad brukar lätta trycket. jag använde mig av bergmanfilmer, popballader och rob scheffields bok kärlek är ett blandband

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s