Det gick rykten om att Guy Ritchies nya Sherlock Holmesfilm skulle innehålla en flirt mellan Dr Watson och Sherlock Holmes. Tyvärr så var väl tönt-sponsorerna inte villiga att stå bakom ett sådant projekt, så vänta er inget hångel. Homoundertonerna genomsyrar ändock starkt vissa scener, som Holmes maktlösa besvikelse över Watsons (hetero)bröllop och hans flytt från deras gemensamma bostad. De har levt länge som sambos och nära vänner. Den aspigt nördiga, lätt socialt handikappade Holmes verkar kunna handskas med verkligheten lite mer smärtfritt med Watson vid sin sida. När den senare beslutar sig för att lämna deras okonventionella livsstil och assimilera sig till den borgerliga heterosexuella äktenskapsinstitutionen krossar han deras normbrytande alternativa familjekonstellation och upphör att vara Holmes livskamrat. Sherlock uttrycker tydligt sitt missnöje med Watsons flytt genom att påpeka hur ospännande hans liv med den tillkommande kommer att bli och hur tråkig hon är. Jag hoppas att de svårmodiga blickarna mellan Robert Downey Jr och Jude Law kommer att förverkligas i köttet i den tydligt påannonserade uppföljaren och att fler mainstreamfilmer börjar inse att ickeheteronormativ romantik inte är någon slags cancer.
Filmen var för övrigt sevärd över förväntan. den puttriga viktorianska höststorstadskänslan gifte sig perfekt med den gotiskt tim burton-aktigt mörka apokalypsstämningen. Sherlocks excentrism och misantropiska världsfrånvändhet framhölls markant vilket gjorde mig förtjust.
Watson: Holmes, does your depravity know no bounds?
Holmes: No.
Isabelle Ståhl - istället för sömn 
Gotiskt Tim Burton-aktig apokalypskänsla låter onekligen som en höjdare. Men den kan ju omöjligt vara i klass med Revolver. (Jag är redo att med vapen försvara min åsikt att den är hans bästa.)
Gällande mera uppenbara uttryck för homoerotik så är kanske heller inte en Holmes-film rätt medium—det mest bögiga Holmes-citat jag kunde finna är ”I am not a whole-souled admirer of womankind”, vilket jag antar skulle kunna hårddras till att innebära att han åtminstone var bi. Men, tja. Vi får väl helt enkelt vänta lite på den första renodlade homodeckaren. 🙂
Jag såg precis Women in love, en engelsk filmatisering av Lawrences bok med samma namn. den var från 1969 och lite mer explicit. Två manliga vänner där den ena mannen ville något mer än den andra. Jävligt snygg var den också och en hel del naket. Lite förvånande med all den homoerotiken i ”vanlig” biofilm från den tiden. Rekommenderas.
Ping: Bloggröster om filmen Sherlock Holmes | SherlockHolmes.se