Fall nu neder och hälsa glatt din frihet

O helga natt, o helga stund för världen,
då Gudamänskan till jorden steg ned (…)

Ty frälsar’n krossat våra tunga bojor
Vår jord är fri, himlen öppen nu är (…)

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet
O helga natt, du frälsning åt oss gav

Låten O Helga natt sammanfattar det extremt paradoxala i kristendomen. För hur kan man falla ner på knä och samtidigt vara fri? Hur kan en av nåd nedstigen gudamänniska innebära att några bojor lösgörs? Snarare medför väl detta ett beroende till guden och den nåd, förlåtelse och tröst som han erbjuder i utbyte mot rätt handlingar. Detta är dikotomiskt olikt den grekiska moralen som aldrig skulle påbjuda att falla ned på knä för att erhålla frihet i någon form. Fast på ett sätt förstår jag tjusningen med det här paradoxala frihetstänket. Det är ju det jag själv har letat efter så länge. Ett slags förslavande som genererar mer frihet än vad alla valmöjligheter i världen gör. Tillexempel dansgolvsbasens beordrande rytm och vinet som annekterar blodet och får min kropp att göra saker jag inte riktigt planerat. Kontrollförlusten är vacker, den är frihet. Valångesten försvinner när tunnelseendet och bristen på alternativ  inträder. Det påminner om hur beroendet av någons kärlek reducerar valmöjligheterna och gör att livet kommer så mycket närmare. Samtidigt väcker den skräck för räkenskapens dag, för kärlek kan som bekant vara synnerligen ändlig.

Annonser

8 responses to “Fall nu neder och hälsa glatt din frihet

  1. Hade tänkt skriva ett blogginlägg om att det just är paradoxen som ÄR grejen, att nåden och kärleken och beroendet är det som gör en fri. Men sen såg jag att du själv kom in på just det.

  2. ja, vidareutveckla gärna dina tankar kring det här! jag har inte kommit fram till om jag riktigt gillar eller ogillar beroendet ännu, håller på att undersöka saken.

  3. Har några invändningar här. Det som den moderna människan kallar frihet är endast av materiell art, att låta sig svepas med av eller välja bland alla drifter. I valet mellan Konsum eller Ica, chips till filmen eller inte, finns ingen väsentlig skillnad. Det är som att å andra sidan välja mellan hinduism och islam; samma mål, olika medel; man har redan gjort det avgörande valet, varefter alla andra val är sekundära: Valet mellan Gud eller inte Gud. Att välja att tjäna är i sig frihet, man kan tvingas till lydnad men inte tvingas att välja lydnad. Och man ska ha klart för sig att religion (åtminstone i mera ortodoxa former) gör anspråk på hela människans väsen, att det alltså knappast är tal om något sentimentalt ställningstagande utan både ytterlig fysisk och psykisk ansträngning, och knappast något som sker av bekvämlighet.

    Man kan generalisera de två perspektiven på dethär viset: Det förra söker frihet genom att unna sig sina lustars tillfredsställande, det andra genom askes. Eller genom yttre stimulantia kontra självbemästrande, o.s.v. I både fallen gör man sig beroende och ”förslavad”, men i det ena fallet vet man inte om det, så jag är mera inclined åt det andra. Hellre obekväma sanningar än okunskap om dem. 😉

    Ska kanske tilläggas att om man tror på Gud, följer med det att man tror på något Absolut, och något absolut är även evigt. Eftersom universum är ändligt finns alltså ingen möjlighet att finna total frihet utom i Gud. O helga natt bär alltså knappast på någon motsättning om man bara tränger lite djupare in i religionens värld. (Vilket dessvärre folk i gemen, inklusive de flesta protestanter jag känner, inte alltid verkar vara särskilt intresserade av.)

    Förstår förövrigt inte vad du menar med det grekiska perspektivet. Platon ville ju t ex påbjuda dödsstraff i religionsbrott..?

  4. Arbeit macht frei i 2000-talet.

  5. Om förslavning är det man vill är förslavning enda vägen till frihet. Så det är inte nödvändigtvis en paradox. Men få vill total förslavning och det finns inga allmänmänskliga svar.

    Det gäller att finna ut vad behöver jag ha kontroll över och styra själv. Vad behöver jag lämna bort kontroll över och hur. Sen får man försöka hitta folk och hitta eller skapa relationsformer och sociala sammanhang som så bra som möjligt passar. i vid betydelse (allt från yrkes och vänskapsrelationer till sex och kärlek)

    Svårt i en normstyrd värld där alla ska passas in i samma mall.

  6. Tack för tankarna. Nog kan man på olika sätt hälsa sin befrielse, även med underdåniga gester särskilt som Gud lyfter oss upp ifrån det knäfallande och sätter oss lika med sin egen son ifråga om det himmelska. Återigen tack, kul att du ville fundera kring detta i offentligheten! Frid och gott nytt år! / Martin

  7. Pingback: Julens glädje, nyårets glädje och Guds godhet « Livet Gud och allting

  8. Jag kan förstå lättnaden i att veta att det man gör är rätt. Att följa sin tro. Att ha en religiös tro är lite som att lämna över ansvaret till någon annan.
    Jag tror inte på någon gud och vill inte göra det heller, men jag skulle vilja ha mer tro. Inte ett färdigt koncept men något att kolla av så jag inte tvivlar på att jag gör rätt. Då skulle jag känna mig fri.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s