nu har jag 18 000 tecken kvar att skriva på en idiotisk hemtenta om senbarockens emopoeter som bara skrev fåniga naturromantiska dikter om att ligga och bli full, och så måste jag skicka rysliga fakturor och skriva svåra utläggsräkningar, boka tågbiljetter, skriva en krönika, flyttpacka, åka till göteborg, diska, hets hets hets. Jag läser i Litteraturens historia i sverige om Bellman att ”Till 1760-talet hör den visa som senare blev Fredmans sång nr 19, den muntert makabra ”Ack! Döden är en faslig björn”. Den där fasliga björnen är en bra metafor för hur stressen känns för mig just nu. den ser ut ungefär såhär:
istället för att vidta vuxna, kloka åtgärder mot stressen såsom meditation och god sömn och kost osv så missbrukar jag alkohol och atarax och mat och sover inget och vräker i mig vitt bröd och ser på den franska teveserien Le Comte de Monte Cristo och Kvarteret Skatan, och lyssnar på fjortismetal och techno från nittiotalet och bloggar. moget. häromdagen fick jag veta att två vänner till mig som jag alltid betraktat som väldigt okomplicerat lyckliga är deprimerade och utbrända och ska börja gå i terapi, vilket kändes skönt. älskar att det alltid finns något bakom rubrikerna.
Isabelle Ståhl - istället för sömn 
”häromdagen .. kändes skönt”.
Jag finner bara ett ord. Befriande.
https://www.flashback.info/showthread.php?t=1071138
Haha, känns bra att fler än jag har fastnat för raden om döden och björnen. Den har varit mitt mantra i typ tio år.
Okej, jag har nog fastnat lite mer än du.
anders hahaha. den är peppande.