Synestesi

Den här låten påminner mig om en musikskola där jag brukade sjunga wagner och monica zetterlund, där man hörde ett avlägset piano och en apokalyptisk kör från våningen ovanifrån på torsdagkvällarna med november och asfalt utanför, och det luktade liksom lite gammalt på ett trivsamt sätt, som på gamla vindar. och så påminner den om någon slags resa man ännu inte genomfört. den rör sig liksom framåt i ett skymningsdimmigt landskap av höstträd och mjukt belysta läsesalar inredda i duvblått och orange, som det här William morrismönstret från 1800talet.

27876

när det kommer till att överföra musik till färger, former och smaker så låter jag kanske ganska fantasifull. men jag känner verkligen av de där sinnesanalogierna, det är inget hittepå. jean sibelius hävdade att en ton mellan d och ess var grön för honom och tranströmer skriver om hur musiken är grön och lugn vill jag minnas. det är väl de multimodala associationsområdena i hjärnan som trollar antar jag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s