Åtkomst nekad

fri_mornin

Jag vågar inte riktigt gå på den där lägenhetsvisningen på måndag. För om jag inte får lägenheten så kommer det att kännas så smärtsamt tänka på hur odrägligt perfekt livet hade blivit i den. Det är som när man inte vill tacka ja till hangupens sms-inbjudan till att avsluta en fredagnatt ihop vid tretiden på morgonen. man vill inte gå hem till honom och känna den olidligt trygga hemmalukten när man kliver in i den morgongrå hallen och hans listigt valda primathjärne-aktiverande parfym och spritlukten som man lärt sig gilla.

det är liksom för jobbigt att höra honom spola vatten i kranen i badrummet medan man ligger och väntar i hans säng och lyssnar på ljuden från lägenheten ovanför och tittar på hans tavlor och böcker och undrar varför han har valt just dem, varför man ibland har exakt likadan smak som någon. och man smyger ut i det ikealjusa köket och ser resterna av en stor middag som han har lagat åtta timmar tidigare till sina många och nära vänner, människor som man aldrig kommer att få träffa eftersom man inte är en del av hans officiella liv.

932027104_5e0f53aa9c_o

och man tittar ut på vinterträden på innergården och tänker att man skulle kunna vakna vid den här tiden varje morgon om man fick bo här bara för att få se hur vackert det är när den röda obevekliga novembersolen vaknar över de sovande husens  brinnande fönsterrutor och drar förmiddagen och hejdåandet närmare.
och man glider tillbaks i sängen precis innan han kommer och låtsas som att man fortfarande är full och börjar håna hans musiksmak och val av plansch på vardagsrumsväggen fastän det är så jobbigt att ljuga.

Annonser

2 responses to “Åtkomst nekad

  1. En fin text. Vad gäller lägenheten kan jag dock lugna dig med att människan, med psykiatrisk visshet, saknar förmåga att känna lycko-känslor över ett fenomen mer än under en högst begränsad tid. Oavsett hur man bär sig åt återvändor nedstämdheten alltid av ena eller andra anledningen. Och löser man ett problem dyker inom kort ett annat upp. Jag brukar försöka tänka så, att det finns inga perfekta val och inga situationer av bestående lycka. Då blir livet liksom lite mindre dramatiskt och ens status lite mindre hotad. Med andra ord: ångestklockan ringer inte riktigt lika starkt i en själ som inte förväntar sig. Och det kan ju vara avkopplande emellanåt…

    Med negativa hälsningar
    //

  2. Precis just så.

    (Kommentar till texten, inte kommentaren.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s