Idolernas död

Jag blev serverad av en före detta Idol-tävlande på en resturang i Växjö igår. Yasmina hette hon, tror jag. Hon levde inte alls upp till myten om den desillusionerade förloraren, såg bara glad och harmonisk ut. Det gjorde mig aningen besviken.
Jag vill tro på myten om den maniskt uppåtsträvande drömmaren som bara ser livet som en transportsträcka till genombrottet. Finns det några sådana fortfarande? Ingen av Idolkandidaterna hade ju nåt att säga när de blev tillfrågade om varför de sökt till Idol. Eh…jag gillar att sjunga, brukade det låta. Det kommer inte att komma någon mer Michael Jackson. Musikkulturens exploderande multituder av genrer och artister omöjliggör det, liksom kändisskapets devalvering. Kanske finns inte heller samma drivkraft hos unga att bli bäst på det dom gör. Man måste vara med i teve innan man får ge ut en roman nu för tiden, förr var händelseföljden den omvända.