Dagsarkiv: maj 16, 2009

Om ett juli 2006

3022368669_a63bcfb946

CT.1979_129_lg

Man sätter sig på ett tåg Ängelholm-Stockholm med svindel i bröstkorgen och en biljett som Organisationen har betalat. man känner maskinkroppen omsluta en och ser småstaden och fredagarnas glömskesupande försvinna bakom. ett nytt sverige glider förbi utanför fönstret och man köper bistromackor med svåruttalade pålägg och lyssnar på människor som pratar ljuv kanslisvenska i mobiltelefoner. man känner sig underbart identitetslös, som terrorister som fått nytt id-kort och är påväg till en annan världsdel.  man möts av Organisationen i en lummig syrenberusande innergård och de är häftiga och gillar hårdrock och lajv och de har ingen aning om vem man är eller vem man brukar vara. vi går ned i köket och där sitter han. han har snygga skor och nordlig dialekt med supradentala tungspets-r och påminner om nåt jag inte riktigt kan dra mig till minnes om.  vi hälsar i hand, som vuxna, gitarrsträva fingertoppar. sedan gör vi mat, något med halloumi, och alla berättar om sig själva i köket som luktar sådär artificiellt ljuvt som skolmaterial och nyrenoverat.

1355849531_29f49a2b6d_o

Vi har möten hela dagen och när den är slut så sitter vi på innergården i ett mjukt syrenljus och grillar marshmallows och pratar om saker jag bara brukar höra dom på P1 prata om. han minns samma barnprogram som jag och vi skrattar synkroniserat gång på gång. När vi hjälps åt att städa ut ett kontorsutrymme där vi ska sova så säger han något som skulle kunna vara en hint och jag tappar mitt liggunderlag. vi ligger och pratar om strängteorin och högstadiemardrömmar tills sent och jag har ett djur i bröstkorgen och det är bara nån decimeter mellan oss. och nästa dag så vaknar vi tidigt och redaktören säger hejdå vi ses om en månad och jag  tänker att det känns som en livstid.  han följer mig i alla fall till centralen och jag lyssnar på tunnelbaneljuden och  famlar efter ett sätt att fråga om hans msn. vi kramas på ett odefinierbart sätt och hans lukt går på repeat i hjärnans närminne när han försvinner  mot spår åtta och tåget norrut. himlen är så ofattbart ljusblå när jag lämnar stockholm och fastän jag kommer att vara tillbaks i hemstaden och verkligheten om några timmar så känns luften så klar.

Och tre år senare på en hemmafest i malmö så sätter jag på hårdrocksbandet som jag lyssnade på ett stockholmståg den där dagen i juli.  personerna som var inblandade har för längesedan försvunnit ur organisationen och mitt liv. minnena håller på att eroderas. jag kan inte längre restaurera tonföljden i hans dialekt och vad den påminde mig om.

men det gör inget. allt finns kvar i musiken.

Månadens absurda googlingar

Detta är sökord folk använt för att hitta din blogg.

vem var pocahontas
låtsas vagina
lycka är
finns sjöjungfrur
fest vagina
koalor höga av eucalyptusblad?
pistol mot huvudet
sex gynekologstol
hur vet man att man är en sjöjungfru
bilder på naturliga vaginor
måla en isbjörn
dildo på scen
levande sjöjungfru
vagina
e-type eurotopia
stor ensamhet
kielos tuttar
övergivna platser
gräv bort skåne
smal vagina
isabelle ståhl and björn af leen
nightwish
man ser olika ut veckorevyn
världens största maneter